Örjan Hallberg, Copyright Hallberg Independent Research, 2008. http://hir.nu Uppdaterad 2008-03-07
Det är ingen tvekan om att sjukskrivningarna började att öka väldigt plötsligt i Sverige från vintern 1997. När man studerar sjukskrivningsstatistiken i varje län ser man samma underliga tvärvändning: Från att tidigare ha uppvisat sjunkande frekvens börjat plötsligt antalet sjukskrivna att öka från en viss månad. Figur 1 visar hur antalet sjukskrivna har förändrats för hela landet och Figur 2 visar som exempel hur antalet sjukskrivna i Stockholms län plötsligt började öka från december 1997.
Figur 1. Antalet sjukskrivna i Sverige började plötsligt öka i slutet av 1997.
Figur 2. Antalet sjukskrivna i Stockholms län.
Om man gör samma analys av alla län får man följande tabell.
| Län | Befolkning | Trendbrottsmånad | Ökning 97-02 | Ökning % |
| Blekinge | 149544 | Oktober -97 | 2500 | 1,7% |
| Kronoberg | 178961 | Oktober -97 | 3000 | 1,7% |
| Dalarna | 290245 | November -97 | 6000 | 2,1% |
| Gävleborg | 289300 | December -97 | 6500 | 2,2% |
| Halland | 254725 | December -97 | 4500 | 1,8% |
| Jönköping | 309738 | December -97 | 6000 | 1,9% |
| Kalmar | 241883 | December -97 | 5000 | 2,1% |
| Skåne | 1086689 | December -97 | 18000 | 1,7% |
| Stockholm | 1686230 | December -97 | 35000 | 2,1% |
| Uppsala | 286642 | December -97 | 7000 | 2,4% |
| Värmland | 285498 | December -97 | 6000 | 2,1% |
| Västernorrland | 260295 | December -97 | 6000 | 2,3% |
| Västmanland | 261753 | December -97 | 4500 | 1,7% |
| Västra Götaland | 1468988 | December -97 | 27000 | 1,8% |
| Örebro | 276828 | December -97 | 5500 | 2,0% |
| Östergötland | 415603 | December -97 | 8000 | 1,9% |
| Gotland | 57108 | Januari -98 | 1000 | 1,8% |
| Jämtland | 136000 | Januari -98 | 3000 | 2,2% |
| Norrbotten | 267000 | Januari -98 | 6500 | 2,4% |
| Södermanland | 259793 | Januari -98 | 4500 | 1,7% |
| Västerbotten | 199500 | Januari -98 | 6000 | 3,0% |
Tabell I. Antal sjukskrivna per månad i varje län visas som separata diagram. Trendbrottsmånad anges enligt dessa diagram tillsammans med det ökade antalet sjukskrivna från trendbrottsmånaden till år 2002. Ökningen anges också i % av befolkningen i varje län. Figur 3 visar översiktligt hur den andel av befolkningen, som har drabbats av ökad sjukskrivning, växer i slutet av 1997 och i början av 1998.
Figur 3. Diagrammet visar den andel av befolkningen som börjar uppvisa ökande sjukskrivningstal.
Myndigheterna anger inga tekniska skäl varför sjukskrivningarna plötsligt började skena från slutet av 1997. I april 1998 infördes en förändring i sjukersättningen men detta kan ej förklara ökningen från oktober 1997 och framåt. Vi måste därför se vilka tekniska förändringar som inträffade strax före de tidpunkter som anges i Figur 3. Förändringarna måste vara av nationell karaktär eftersom samtliga län drabbas. Sedan början av 1980-talet har ett antal landstäckande mobilsystem byggts upp i landet. Först kom NMT 450 från ca 1984. År 1992 startade en utbyggnad av GSM900 som blev populär och som behövde kompletteras med ytterligare ett system med dubbla frekvensen, GSM1800, alltså 1,8 GHz.
GSM1800 behövde byggas ut främst i stadskärnor och tättbefolkade områden med mängder av små basstationer. Därför krävdes en enkel hantering av tillståndsgivningen. På sommaren 1997 gav därför PTS operatörerna ett generellt tillstånd att sätta upp sådana sändare var som helst utan speciell byråkrati.
Först ut var Telia och man drog igång utbyggnaden succesivt över hela landet. Redan tidigare hade man haft den överlägset bästa täckningen från NMT och GSM900 och man skulle inte vara sämre när det gällde GSM1800. Övriga operatörer kom igång först senare, en bra bit in på 1998.
Frågan ställdes därför till TeliaSonera som ombads ange vid vilken månad som arbetena med att sätta upp basstationer för 1,8 GHz drogs igång i varje län.
Svaret blev: "Varför behöver du ha dessa uppgifter, för vilket syfte? Vem är du som frågar?"
Jag förklarade vem jag var och varför jag ville ha dessa uppgifter. Svaret blev då följande:
"De frågor som handlar om EMF får jag be dig kontakta vår ansvarige inom Telia, Lars-Eric Larsson."
Efter att ha skickat frågan till Lars-Erik Larsson fick jag så följande avvisande svar.
"Jag vill minnas att vi har diskuterat den här frågan förut och jag vill minnas att vi även då meddelade att de av dig efterfrågade uppgifterna inte kommer att lämnas ut. Orsaken är att dessa uppgifter rimligen inte har någon association med sjukskrivningsnivåerna i Sverige 1997. Sjukskrivningsnivåerna fluktuerar över tid och geografi men våra basstationer etableras definitivt och en startad basstation stängs inte av över tid. Utbyggnaden av GSM 1800 MHz mobilnätet sker heller inte på ett sådant sättt att vi monterar och driftsätter ett stort antal basstationer i en viss geografi vid samma tidpunkt utan de monteras i det befintliga mobilnätet som förtätning mellan befintliga basstationer i syfte att öka kapaciteten i nätet. Denna förtätning är knuten till hur trafiken i mobilnätet ökar och det är omöjligt att ange en viss månad som ett visst län har fått GSM 1800 MHz basstationer. Då GSM 1800 MHz basstationer används för att öka kapaciteten i nätet och inte öka täckningen används de alltså främst i städer och inte på landsbygden.
TeliaSonera har ingen annan riskuppfattning om basstationers hälsopåverkan än SSI, Socialstyrelsen och WHO som alla är av uppfattningen att de inte utgör någon hälsopåverkan. Bifogar deras ståndpunkt i frågan."
Jag sände en förfrågan till PTS för att från denna myndighet få reda på vilket publikt radionät som kunde tänkas ha byggts ut närmast före eller under den tidsperiod som tabell I anger. Svaret från PTS var konkret och tydligt:
"PTS har inget register som innehåller tidsinformation om utbyggnad av mobil system i olika län. Tittar man dock på när de övergripande tillstånden tilldelades och näten togs i drift ser man följande (se information på: http://www.pts.se/Sidor/sida.asp?SectionId=1001), GSM näten öpnades 1992 och 3G-tillstånden tilldelades 2001. Det sytem som skulle kunna ligga i närheten av din tidlinje är GSM1800, detta togs i bruk 1997 och framåt. Vi har dock som sagt inget register som ger tid mot geografi information om denna utbyggnad, så det är svårt att ge ett svar om utbyggnade matchar tidpunkterna du besktriver i tabellen. När det gäller digital TV så tog Sveriges Regering beslut om tillstånd för digitala sändningar i juni 1998. Och sändningarna påbörjades april 1999 i begränsad geografisk omfattning. Hoppas att detta är till någon hjälp. Med vänliga hälsningar Jan Boström."
Denna fråga har jag faktiskt adresserat redan tidigare. Enligt meddelande från PTT så har man aldrig ställt sig frågan och SSI var inte ens tillfrågad innan man tog beslutet. Se http://hir.nu/1800/Answers.htm
I en rapport kallad "Beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska riktlinjer" från 2006 säger Socialstyrelsen följande:
"Utvecklingen har medfört att Sverige har den högsta andelen sjukskrivna av arbetskraften i Europa (Palmer 2005). Ett stort antal försök att besvara frågan vad detta beror på har gjorts (se t.ex. Marklund m.fl. 2005). Ett genomgående tema i de svar som ges är att demografiska faktorer, arbetsmarknadsfaktorer, och skillnader i ersättningsregler inte räcker för att förklara den höga svenska sjukfrånvaron (Nyman m.fl. 2002). Man söker kompletterande förklaringar bl.a. i en modern svensk psykosocial arbetsmiljö präglad av högt förändringstryck, låg tolerans för olikheter i prestation och individers bristande kontroll över sin arbetssitua-tion (Marklund m.fl. 2005). Svagheter i den svenska sjukförsäkringsadmi-nistrationen framhålls också ofta."
Av ovanstående framgår således att Socialstyrelsen inte har någon konkret faktor, som kan förklara det plötsliga utbrottet av ökande sjukskrivning i våra län.
Det återstår att se om det är lagligt att undanhålla sådan information för allmänheten, trots att det är allmänheten som drabbas av ev. hälsomässiga följder av sådana beslut. Det är enorma investeringar som hotas om man kan peka på starka samband mellan ohälsa och sådan strålning vi här talar om. Mobilindustrin gör därför allt för att hindra obehagliga fakta från att komma fram. Enligt Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2002 om Mobilbasstationer och miljöbalken så säge följande: "Då människor känner oro för sändarnas påverkan på hälsan bör operatören också kunna redovisa den strålning som sändaren alstrar." I min fråga till TeliaSonera ville jag veta när dessa sändare började sättas upp i respektive län och enligt ovanstående bör då TeliaSonera besvara frågan och inte hemlighålla sådan information.
Under årens lopp har jag skrivit ett antal artiklar som behandlar olika kopplingar mellan ohälsa och mobiltelefoni. Ref. [1] var ett föredrag som hölls på Kos 2004. En pdf-fil med bilder finns också för intresserade. Ref [2] publicerades i den Australienska tidskriften ACNEM Journal och pekade på den snabbt ökande sjuklighteten i Sverige då GSM1800 infördes. I ref. [3] beskrevs hur vissa sjukdomar verkade ha en koppling till den grenomsnittliga uteffekten från mobiltelefonerna. I glesbygden så får telefonerna skrika högre för att basstationen ska höra dem, så det är farligare att tala i mobilen ute på landet än i stan. Ref. [5] gav en sammanfattande bild av hur hälsoläget förvärrades efter 1997 i Sverige och en detaljerad analys av dödligheten i Alzheimer visade att den ökat mest ute på landet faktiskt, se ref. [6]. Ref. 7 är en sammanfattning av ett föredrag jag höll i Belgien på 1997-temat. Detta föredrag utgjorde sedan grunden för den artikel (ref. [8]) som senare publicerades av EJCP. En liten bok häftades ihop bestående av 5 olika artiklar som aldrig skickats in för publicering men som borde bli tillgängliga (ref. [9]). Karolinska Institutet bekostade tryckningen och det går att få en kopia om man kontaktar någon av författarna. Statistiken över andelen personer i befolkningen som anser sig känsliga för elektriska fält ökar med tiden. Tillsammans med G Oberfeldt gjorde jag en översikt av data från flera länder och analyserade den totala trenden (ref. [10]. Den pekar mot att år 2017 kommer befolkningen att ha ca 50% elöverkänsliga personer! Så hälften får bo i kojor i skogen medan resten springer omkring i stan med sina nallar klistrade vid öronen. Att det inte bara är människor som mår illa av radiofrekvent strålning framgick med all önskvärd tydlighete när jag hjälpte den kände ornitologen och forskaren Alfonso Balmori att analysera hans data. Sparvarna undvek ehlt enkelt områden med stark strålning och dessa data var så omfattande och tydliga att varje försök att bortförklara resultaten med slump eller psykosomatiska fåglar faller på sin orimlighet. Ref [12] pekar återigen på sambandet mellan uteffekt från mobiltelefonen och en ohälsoparameter, i detta fall hjärntumörer. Incidensen av hjärntumörer ökar väsentligt snabbare i glesbygden än i tätorten vilket framgår av denna korta artikel.
